Fartygspraktik från mitten av januari till mitten av juni omintetgjorde hela vårsäsongen efter gädda. Via knastriga internetlänkar nåddes jag av rapporter från fiskekamrater om lyckade fiskafängen och fångster av stora gäddor. Ganska frustrerande ska medges, att inte kunna deltaga och vara med i matchen. Sommaren gick och hösten kom med lovord om närkamper med stora gröna madammer. Fiskemässigt dock en tung höst som blev lidande av dubbla heltidsstudier och svåra väderförhållanden. Men efter mörker kommer ljus.
En av årets absolut sista dagar fanns det en lucka i julstressen och det pressade schemat. Tung hårdrock på hög volym i bilen på vägen till fisket och med rätt känsla i kroppen begav jag mig ut. Svåra vattenförhållanden gjorde att jag valde att satsa efter stationär fisk från land på en ganska ofiskad plats. Efter ett par timmars fiske väljer jag att prova en ny plats men på samma sträcka. Omgående dyker mitt ena flöte och jag nitar snabbt för att inte riskera att den förmodat vinterstela gäddan skall spotta ut betet. Svaret är solitt och jag inser att jag krokat en bättre fisk. Tunga knyckar men sen följer fisken snällt med ett par meter. När jag har gäddan bara ett par meter ut och skall pressa upp henne är det plötsligt tvärstopp och nu blir det åka av. Flera långa rusningar följer och vid två tillfällen är hon rejält nära att fastna men jag lyckas genom hård press få henne att vända ut ur vassen. En massiv rygg bryter något senare ytan och jag inser först nu hennes verkliga storlek. Ser att bakre kroken verkar sitta bra men den främre hänger löst utanför munnen så jag väljer att försöka handlanda gäddan och det lyckas. Med handen säkert under gällocket ekar mina glädjeskrik och jag inser att år 2011 fick ett fantastiskt fiskeavslut. En oerhört grov och jämn fisk som går in som plats 7 på min personliga gäddtopplista. Vid en längd av 116 centimeter tynger hon vågen till 14 kg blankt. Vilken säsongsavslutning!/Henkan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar