Sidor

måndag 27 februari 2012

3 dagars satsning

Gäddfiske efter de stora exemplaren är verligen utmanande. Det kräver stora uppoffringar avseende tid, resor, planering, kolla och dubbelkolla sin utrustning, allt evinnerligt bärande av alla tunga prylar, skaffa betesfisk, vårda motor och båt, osv,osv. Det går många många timmars fiske mellan rätt exemplar och det är det nog inte alla som inser hur mycket slit det kan ligga bakom varje fångst. Det gäller att ha en fruktansvärd"panna" om man fiskar i svåra vatten. De tre senaste dagarnas slit kan väl illustrera hur det ofta kan vara.

Åkte på chans de 30 milen från Kalmar för att fiska i Kävlingeån som så sent för ett par dagar sedan låg istäckt. Åkte sent torsdag kväll efter det sedvanliga och tidskrävande inhämtandet av betesfisk. Kom ned vid 23 och åkte trots att jag var jättetrött för att reka. En och en halvtimme senare var jag tillbaka hos föräldrarna som bor strategiskt utanför Lund och hade redan allvarliga funderingar kring vilken idioti det hade varit att åka ned. Ån var förvisso relativt öppen och isfri men vattnet var en riktig ärtsoppa. Iofs inte så högt men med noll sikt kändes det extremt meningslöst att fiska.

Självklart gick jag ändå upp tidigt fredagmorgon, efter kanske 3-4 timmars sömn. Fyllde bilen med alla  tunga och skrymmande grejor och gav mig ut. Chansade på nedre delen av ån och båtfiske. Tyvärr hade åns tillstånd inte nämnvärt förbättrats så redan från början kändes dagen i princip lönlös ur fiskesynpunkt. Men man står ju där man står, har alla grejor i bilen och då blir det som alltid att man ändå försöker. Hade denna gång inte med ismetegrejorna så en rokad till någon issörjetäckt sjö var inte heller aktuellt. Ett par timmar stod jag ut i den kraftiga NV-vinden innan jag lyckades övervinna mitt motstånd att kasta in handuken. In med alla grejor och så stack jag och rekade igen högre upp i systemet. Tillbaka hemma som en urlakad trasa sen eftermiddag och med frustration, apati och ilska i kroppen. Svårt hålla motivationen uppe under sådana här förutsättningar. Övervägde att åka tillbaka direkt till Kalmar men det blev naturligtvis inte så utan tidigt nästa morgon gav jag mig ut igen.

Denna gång högre upp på en stationär sträcka och från land.  Väsentligt mycket mindre grejor att bära och ett mera mobilt fiske. Vinden hade tilltagit än mer och i byarna blåste det nu styv kuling. Till min stora glädje hade dock ån sjunkit något och det var nu med god vilja 15 cm sikt. Stark ström som borde pressa in gäddorna i bakvattnen. Kanske, kanske att det skulle kunna gå att lura någon. 8 timmar senare kunde jag genomfrusen konstatera att det gick det inte. Hade iofs ett blixtsnabbt hugg vid  ett av de första ca 50 utläggen men linan trasslade in sig i vattenväxter vid åkanten så när jag skulle sträcka upp för mothugg kände fisken motstånd och spottade. Surt men en del av gäddfiskarens vardag. De 50 utläggen berodde på att jag hade vinden snett framifrån och att mörtarna envisades med att glida in till kanten och gå fast. Verkligen ett tålamodskrävande fiske som tärde mycket hårt på betesförrådet. Den utlovade solen som kändes som enda ljuspunkten för att kunna förbättra siktförhållandena något, lös med sin frånvaro förutom den första morgontimmen. Istället blåste det 15-20 m/s sekund, var mulet, kallt och allmänt ogästvänligt.

Kom hem som en ännu mera urlakad trasa och än mer uppgiven. Men efter lite mat, en varm dusch och en drink vill man ut igen. Verkligen minne som en guldfisk...Bestämmer mig såklart för att köra stenhårt på söndagen. packar ånyo bilen proppfull, sover bara ngr timmar och ger mig ut jättetidigt. Möts av helt ok förhållanden, ån kan verkligen ändras sig blixtsnabbt, tyvärr oftast till det sämre...Lite mera tillförsikt denna dag och jag känner att det kan finnas en möjlighet att fånga fisk om än liten. 9 timmar senare kan jag åter konstatera att det fanns det inte. Provade allt- mete, spinn, djupt, grunt, i bakvatten, mitt i ån osv, slet som en galning och stressade frustrerat runt i 9 timmar. Inte ett pet, inte en känning, inte ett stirr, noll zip,nada. Ån kändes som så många gånger förr fullständigt fisktom. Hur det längs kanten kan stå  flera landfiskare och kasta med tunga skeddrag och annat meningslöst är för mig en ännu större gåta än att jag själv sliter vidare. När det vid båtfiske, med rätt metoder och för någon som kan ån bättre än sitt eget underliv inte resulterar i någonting så måste det ju som spinnfiskande landfiskare var i klass med drömvinstenodds att ens våga drömma om hugg. Fast frågan är om de inte har en mera harmonisk tillvaro än jag själv och istället bara kan njuta av att vara ute. För mig är det som Suggan så vackert har uttryckt det, "bara ett mycket skitigt och tungt slitgöra som måste göras". I storgäddefiske finns det sällan glamour men därför är också glädjen oändlig när målfisken ligger på din matta. Nåja nu har jag samlat lite ny gäddkonto-tid igen efter det sista stora uttaget. uppgiven åkte jag hem men bara ett par timmar senare vill man tillbaka och ha revansch. Friskt? Tveksamt!!!

Klockan 20.30 satt jag åter i bilen för att avverka de 30 milen hem till Kalmar och nu sitter jag här som en måndagszombie urlakad på energi, säkert 3 kg lättare och med ett stort uppdämt sömnbehov. Trött på gäddfiske och med dämpad fiskefeber? Nej, tvärtom. Tyvärr;)./Henkan

söndag 26 februari 2012

Nu ser jag ljuset i tunneln!

Äntligen ser det ut som det kan bli fiske från båt inom en inte alls för lång tid.
Isen börjar sakta men säkert släppa sitt grepp för denna gång.

Att se flötet försvinna ner i djupet på rätt ställe, rätt tid är för mej en magisk upplevelse som kan ge mej knädarr.
Många tankar hinner fara genom huvudet dom sekunderna som passerar innan mothugget sätts in!
Är den stor, ska jag nita nu, sitter den!

Är inte riktigt där än men inom en vecka så ska det vara öppet i mina trakter!
Då har man en kort intensiv period framför sig då chansen är som störst för att lyckas överlista en riktigt grov Madame.

Kommer även bli lite resor till andra vatten som ska utmanas och se om dom ruvar på något grönt guld!

Mvh Tobbe

måndag 20 februari 2012

Vårsången börjar höras

Vår, vår, vår kom, kom, kom du kära. Jag börjar känna lukten av öppet vatten och för mitt inre spelas scener med dykande flöten och hårda spinnhugg upp. Den värmande solen som har börjat titta fram alltmer frekvent de sista dagarna skvallrar om värme och en intensiv period med fiske de närmsta två månaderna. Nu börjar kanske snart äntligen den riktiga gäddsäsongen. Motivationen, hungern och laddningen är på topp. Känslor som får mina ådror att pulsera och hjärtat att slå snabbare har tagit sitt fasta grepp om mig igen. Hjälplös under beroendet är jag och lindring kan bara ske på ett sätt. Jakten på den ultimata predatorn fortsätter att fascinera, det gnager i tålamodet att få komma ut och mäta våra krafter. Samtidigt kommer stressen smygande; man vill vara överallt, hela tiden och med rätt bete. Det gäller att jobba bort den och bara fokusera på att läsa vattnet rätt, få den rätta känslan, ha den extra tur som krävs och oförtrutet nöta vidare. I mina drömmar är det i vår vi ska mötas och göra upp. Många pass är inplanerade till olika arenor och det är laddat för det stora slaget. Mina kollegor i teamet är också taggade inför målet, brinner av fiskeiver och har finslipat utrustningen i detalj. Team Mammothpike står redo att inleda vårens bataljer med Sveriges mest åtråvärda fisk och predator-Storgäddan.

tisdag 14 februari 2012

Träsket-Henrik 7-0

Söndagen tillbringades på omöjliga träsket tillsammans med Olof. Med på turen var också hjärtat Petra, Otis och Saffran. En dag som inleddes med snöande men som vid lunchtid sprack upp och gav blå himmel och strålande sol. Varvade oljepreparerade deadbaits med fräscha livebaits på våra totalt 8 spö. Fiskade en ny del av sjön och det kändes rätt med den nya strategin att fiska grundare. Det närmsta vi kom ett hugg var dock ett av Olofs spön som tidvis under dagen stirrrade rejält och en gång tom löste ut. Men som så många gånger förr uteblev huggen och vi fick återvända tomhänta hem. En mycket trevlig dag på isen med härlig social samvaro, högt i tak och mycket ironi. Kan bara konstatera att jag inte förstörde chansen till ett fruktansvärt bra snitt på fångad fisk:). Nya tag först som tidigast till helgen:(/Henkan

lördag 11 februari 2012

Heldag på isen igen

Jag och Gustav fick denna fiskefredag sällskap av Anton "Ryssen" Tvestkov. Vi valde att fiska på en frusen å och efter en svettig promenad i snö med vildsvinsspår och mycket uppbökat så var vi till slut framme. Efter att ha provborrat oss ut kunde vi konstatera att isen höll mycket olika kondition men den var inte farligt tunn någonstans. Skönt och absolut rekommendabelt att vara flera personer vid isfiske, speciellt i strömmande vatten. Jag körde mina fyra spön med  fyra olika beten, ett med stor pigg mört, ett med trött mört, ett med en hyfsat stor björkna och ett med abborre. Jag tycker absolut att det lönar sig att fiska med olika betesfiskar vissa dagar och att favoritfödan kan skilja kraftigt från vatten till vatten. Gustav körde mört på alla sina spön och Anton körde två med ruda och två med mört. Slog upp en fin basecamp med utsikt över alla spöna och det vanliga goa tugget körde igång. Vi hade det riktigt gött denna soliga och milda dag och god mat, kaffe och andra läckerheter slank ned. Efter ca 3 timmar utan att vi gjort några större förflyttningar eller förändringar så kom ett förlösande pingel. Mitt spö som stod längst bort, med trött mört, signalerade hugg. Snabb språngmarsch fram till hålet och greppade spöet. Vevade in ett hårt mothugg och fick bra svar direkt. Efter en verkligt schysst fajt kunde vi lirka upp en  fin gädda på 5-6 kg som snabbt fick simma tillbaka efter några kvicka bilder. Gäddan var märkt och det visade sig efter lite efterforskningar att den var fångad April 2007 vid en längd av 58 cm. Bra tillväxtkurva och ett roligt möte:)!

Ytterliggar någon halvtimme senare kommer plötsligt ett oväntat pling igen och nu är det min stora pigga mört som gett utdelning. Snabbt fram till spöet och det är tur för det rycker och sliter i det och spöet är på väg mot hålet! I hugget har rullens frikoppling tryckts av och gäddan har krokat sig själv. Mothugg överflödigt och jag möts av riktigt hetsigt knyckande precis under hålet. Precis som jag ska uttala ordet snipa händer det oväntade och ett stoort gäddhuvud, med ilsket uppspärrade gälllock uppenbarar sig i hålet. What the fuck? jag dyker ned med handen direkt och kopplar ett kalasgrepp men kan inte få upp gäddan då huvudet är helt uppspärrat i hålet. Får lirka med handen och hinner tänka tanken, - "fan vad gutt". När jag efter den rekordkorta fajten drar upp gäddan förbyts dock glädjen mot lite besvikelse då det groteska huvudet följs av en riktig slipskropp. Dessvärre har gäddan också märke efter en huggkrok i underkäken...:( Fullständigt obegripligt att sådana får säljas år 2012. Spännande sekvens iallafall och gäddan får snabbt simma tillbaka för att förhoppningsvis kunna äta upp sig igen. Måttbandet visade 101 cm och vikten uppskattades till ca 6 kg.

Kort därefter kniper Anton en mindre fisk som ytterliggare en stund senare följs av en i samma size, en på ruda och en på mört. Mitt spö med abborre ger plötsligt hugg men i mothugget är det tomt. Sedan följer ett gäng sega timmar och inte ens experiment med nedbantade spön med sikte på abborre eller sillagnat tackel ger utdelning. Precis innan vi ska börja packa ihop får jag ett sista fäll och kan efter en riktigt hård fajt tämja en gädda till i 4,5-5 kilos klassen. Gustav led hela dagen av någon slags mothuggsförbannelse och trots flera chanser fick han åka hem som FF. Bara ta nya tag och nästa gång är det hans tur att vara nästan 100-procentig. En mycket trevlig dag på isen följs av en halvcreepy promenad tillbaka i mörk skog där vi kan se färska svinspår i våra gamla pulkaspår. Ny tur på söndag och då är det omöjliga träsket igen som ska utmanas./Henkan

onsdag 8 februari 2012

Ny heldag på isen

Collage över dagens fiske och Gustavs vackra 6-kilos gädda.
Uppgång redan klockan sex för att hinna hämta Gustav och min älskling Petras hund Saffran. Siktade på att vara ute vid 8.30 men pga lite strul med ispropp i reningsverket i mörttunnan så försvann en halvtimme. Nåväl, efter en kolesterolsänkande 1 kilometers promenad över snötäckt havsis så var vi äntligen framme och kunde inleda fisket. Klockan 9 var alla spön ute och vi koncentrerade dem till ett något djupare område med omkringliggande riktigt grunt vatten. Klockan 12 hade det inte hänt någonting trots att vi provat alla trick vi kunde komma på inklusive, hälla upp kaffe, läsa Svenska dagbladet och utträtta naturbehoven i skogen. Fiskade några spö statiskt medan vi flyttade runt de andra flitigare men helt utan utdelning. Vi bestämde oss för en rokad, flyttade 500 meter och gjorde upp en ny basecamp och spred ut spöna i spindelform. Måste se för jävla roligt ut från luften om man skulle se mönstret.

Grillen startades och mat inmundigades flitigt samtidigt som vi beklagade oss över de uteblivna huggen och började spekulera i orsakernas till detsamma. Då plötsligt plingar det till någonstans och till vår stora förvåning så har gustav hugg på det spö han trodde minst på. Det står bara ett par meter från en liten ö och fiskar så grunt att blyet mer eller mindre hänger i iskanten.Där har det stått utan stirr i en dryg timme men nu är det hugg! Snabb språngmarsch dit och Gustav höjer spöet för mothugg. Det svarar bra men Gustav säger att det nog bara är en trea när han ser en första skymt av fisken. Under drillningens gång höjs dock buden och efter lite stridigheter så kan han gällocksgreppa fisken. En mycket vacker fisk som räddar dagen, 93 cm och en bit över 6kg. 10 minuter senare är det dags igen och det är i samma hål som det hugger. Gustav tvekade att fiska samma hål igen men jag har många gånger tagit fisk på det sättet och övertalar honom. Denna gång är det en 3,5-4 kilos fisk som hittat fram och snabbt kan krokas av och beundras innan release. Bara några minuter senare signalerar mitt spö med en stor id på grunt vatten hugg och pulsen stiger. Lång språngmarsch igen då det är i motsatt benända av spindeln. Framme vid spöet vevar jag tajt och sätter in mothugget men möts inte av det kompakta motstånd jag hoppats. Istället kommer id och en 1,5 kilos gädda flygande ur hålet efter bara några sekunder.

Mer än denna extremt korta och intensiva huggperiod blir det inte denna dag. Sista timmen fiskar vi av en 3e plats närmre bilen och det känns inte speciellt hett men ironin är på topp och skratten ekar tätt. Nya tag på fredag och då hoppas jag att uttaget kan bli lite större för nu har jag sparat länge på ismetekontot.

måndag 6 februari 2012

Årets första pass i Träsket

I dagarna var det äntligen dags för ett pass i Träsket/
Mina vänner Henrik och Professor Olof var också med.

Isen var ok, ca 3-5 cm kärna och runt 15 cm totalt.
Isen var täckt med 30 cm snö så lite städning runt hålet för att möjligtvis få ner lite ljus var ett måste.
Vi placerade ut fyra spön var med Mört, id och död sill. Trots kylan var känslan bra och vi trodde på ev ett fäll under dagen.
Timmarna gick och goda grillade isterband och kaffe intogs.

Framåt eftermiddagen när vi fiskat runt sex timmar utan att någon av oss haft något fäll beslöt vi oss för att bryta.

Temperaturen sjönk kraftigt när solen gick ner.
Vore inte skonsamt för en Madame att vara någon annanstans än i vattnet vid sådana temperaturer.
På väg hem diskuterade vi nya strategier som skall provas nästa pass där.
Problemet är vad jag tror inte att vi fiskar på fel plats utan möjligtvis att det är tufft att träffa den dag då dom äter, och att på detta smörgåsbord få dem att välja just min mumsbit!

Fanns ett uttryck förut som kallades Lödderöv, detta vatten kräver en sådan gånger fem!!

Jakten går vidare och den dagen, för den kommer, då en 118 centimetars får se dagsljuset.
Då är alla blankpass glömda inom en sekund, är man mätt sen? Tveksamt!!!

Tobbe

lördag 4 februari 2012

Rysk jätte landas efter lite om och men...

Jag hade aldrig förlåtit en kompis som missat en sådan chans till gälgrepp...

http://video.yandex.ru/users/maxfishingnet/view/53#

/Henkan

Nytt pass i kraftigt snöfall

Väntan i  stilla snöfall
Blev en tur igår trots ihärdigt snöande och kyla. Fiskade 10.30-15.30 på ett mindre sjösystem som vi trodde ganska mycket på. Blev besvikna när den förväntade djupa delen var 2 dm djupare än övriga systemet, dvs 1,2 meter och inte 3,5 som vi hoppades...Visst går det att fånga storgäddor i grunda vattensystem men närhet till lite djupare vatten än 1,2 m hade ju känts hetare. Varvat nötande i vissa hål och snabba förflyttningar i andra gav inget annat än lite stirr på några ställen. Isfisket kan verkligen var tålamodskrävande, speciellt efter större fisk. Långt mellan huggperioderna för de åtråvärda fiskarna och det gäller att ha "panna" för att stå ut. Förhoppningsvis sparar man ihop till något bättre men det känns nästan utopiskt att tänka tanken att jag någon gång ska kunna putsa mitt ismetepb. En bättre fisk, iaf över åtta hade behövts för självförtroendet just nu. Nåväl, imorgon fortsätter jakten på drömfisken och då går turen om vädret tillåter till ett riktigt "pannavatten"./Henkan

torsdag 2 februari 2012

Feta engelska damer

Få har fångat två 40 pounders men Eddie Turner är en av de lyckliga. Njut av två fetton i ordets rätta bemärkelse...

http://www.eddieturner.co.uk/ET-Gallery.html

/Henkan

onsdag 1 februari 2012

Isfiske i skärgården

Men vad gör du Husse? Släpp inte min middag!
Spontant bestämd fisketur då skolschemat tillät det. Jag, Gustav och en kursare stack ut med sikte på gädda och abborre i Kalmarsund. Kom iväg något senare än planerat då måndagskvällen blev lite blöt..Nåväl, på plats vid 10.15 och vi kunde konstatera att isen var riktigt fin. Ca 3 cm gråis och under den 6-7 cm blank kärnis och bara ett tunt pudertäcke med snö ovanpå. Minns med ångest de isar vi fiskat från de senaste två åren i södra Sverige. Halvmeter skiktis och en halv meter snö ovanpå det gör ju ingen glad. En dag utan blåst och bara ett par minusgrader, gjorde fisket riktigt skönt och behagligt. Det som saknades var huggvilligheten eller den kanske fanns där och vi hittade bara inte fisken? En kort huggperiod mitt på dagen resulterade iaf i varsin mindre gädda och ett missat hugg. Tyvärr ingen abborrre heller trots att vi körde nedbantat och med löja/småmört på några spön. Till helgen blir det eventuellt fiske igen om bara inte kylan sätter stopp. Att fiska i närmre 10 minusgrader är inte lämpligt eller skönt vare sig för fisk eller fiskare. Kommer vi ut blir det fiske efter gädda i en sjö med ett glest men välbyggt gäddbestånd./Henkan