Sidor

torsdag 27 augusti 2015

Hur känsligt ett ekosystem är...

Att tänka på...
Varför toppredatorerna är så viktiga för balansen.
Ett youtube-klipp som alla borde se!
Oavsett om vi pratar gäddor, vargar, lejon eller vithajar...

https://www.youtube.com/watch?v=ysa5OBhXz-Q


/Michael

onsdag 27 maj 2015

Vårens toppfisk

Bättre sent än aldrig, här kommer en liten rapport från vårens fiske.

Det är i början på mars, gäddorna är romtunga och jag har fyra veckor ledigt. Det är primetime och stunden man som gäddfiskare gått och väntat på har kommit. Trots att jag har fyra härliga veckor framför mig så kryper sig den där stressande känslan på ganska omgående.
Våren är en härlig tid men allt som oftast springer den snabbt förbi och innan man vet ordet av så börjar man höra gäddorna plaska i vassen. 

Första satsningen lämnar en bitter eftersmak..
Efter två händelselösa dagar lägger jag om taktiken inför tredje och sista dagen, jag bestämmer mig för att köra aktivt landfiske. Planen är att fiska av tre platser under dagen och på så viss söka upp aktiv fisk. Två platser är avfiskade med endast ett par smågäddor som resultat. Jag lägger ut ett statiskt bottenmete innan jag börjar fiska med aktivt med en flötestacklad betesfisk. När jag driftat av en strömkant jobbar sig mörten in mot vegetationen och för att den inte ska fastna vevar jag in betet längs kanten. Halvvägs in tar det stopp och jag tar för givet att jag fastnat i vegetationen så jag drar till lite lamt. Jag fäster blicken på flötet när jag känner en gungning i spöet och jag ser hur vattenytan svallar. Snabbt frikopplar jag rullen för att ge fisken lite tid men ångrar mig direkt då jag misstänker att gädda redan kan förstått sitt misstag. Möts att en bra tyngd i mothugget men sekunden senare släpper det. Samtidigt som vattenytan lägger sig efter det kraftiga svallet kommer den ångestladdade tomheten som alltid infinner sig när man tappat en stor fisk. Det är alltid svårt att bedöma storleken på en tappad fisk, särskilt när den släpper omgående men känslan sa att det där var en fisk jag inte ville tappa..

Efter en händelsefattig tvådagarstur i Blekinge skärgård är jag tillbaka. 
Första dagen fiskar Henke tillsammans med mig i båten och förhållandena känns bra. Vi fiskar systematiskt av heta platser och har fina stirr på våra betesfiskar som avslöjar att gäddorna är på plats. Men de verkar vara allt annat än suga på att öppna munnen för våra beten. 
Dag två fiskar vi också tillsammans men nu från land då vinden skulle gjort båtfiske allt för besvärligt. 
Vi fiskar av två platser med magert resultat innan vi bestämmer oss för att testa ett sista ställe. Jag vill göra ett försök på den tappade fisken från tidigare satsning men Henke har känsla för ett annat ställe så vi väljer att separera på oss. 
Jag anländer till platsen och hoppas att scenariot ska återupprepa sig när jag driftar av platsen. Mörten jobbar sig åter in mot vegetationen och den fiskar av kanten utan att det händer något. Jag börjar sakta veva in längs kanten och denna gången är jag på helspänn när betesfisken passerar fläcken där hugget kom förra gången. Men inget händer.. Jag vevar hem tacklet och när jag har det under spötoppen frikopplar jag för att påbörja en ny drift. Då kommer det, hugget! Jag ser flötet under vattenytan och hur det börjar vandra uppströms. Sen vänder det och går neråt ut mot strömkanten och bättre läge att fästa krokarna får man inte så jag låser rullen och låter linan sträckas upp innan jag svarar med ett mothugg. 
Efter en bra fajt ligger hon i håven och jag har fått revansch!

12 kilo tung fördelat på 110 cm
I slutet av mars gjorde jag, Henke och Suggan ett försök på Vätterns storgäddor. För mig var det första gången jag gästade vår näst största insjö. Ett svårt vatten och en utmaning att fiska över de stora vidderna men med ett bra gäng riktigt fina betesfiskar och tips från Henkes kontakter kände vi oss riktigt laddade.
9,4 kg 112 cm

Toppfisken för resan blev en lång fisk på 112 cm som inte riktigt hade ryggen för att tynga ner vågen ordentligt.

tisdag 3 mars 2015

Rügenrapport

Gött gäng på båten ned. Många nya trevliga bekantskaper, alla med ett på gränsen till osunt gäddintresse.

Första morgonen

De finns där ute

Hamnstenen

Startplatsen

Guide och glada båtkamrater. Jag fiskade med Daniel Möller och Göran Danielsson

Nu kör vi fucking hardcore all in. Kasta till axlarna värker och ögonen svider.

Ok gädda för Göran på kompisbete

Min andra Rügengädda

Hon slukade en klassisk bluepearl Big Mcrubber

Ca 8 kg, vi fick på 103-8,5 kg också i båten och vår guide knep ofint en 112-11,9kg. Störst fisk för dagen togs av de duktiga pojkarna i grannbåten som vi parfiskade med. Dagens första fisk för Kristoffer på hans första Rügenresa var på 114 och 12,5kg.

Tidig morgon andra dagen

Hoppas på mer blåst idag

30-45 minuter förflyttning till fiskeplatserna varje morgon

På väg ut

Lite gångbara beten

Daniel spexar

De gick att ta på zalt med.


3 dagars fiske 8-17 och en halvdag 7-12.30 sista dagen. Totalt sett trögt men jag får vara nöjd med att jag plockade fisk varje dag och lärde mig mycket. Toppfisken var den ovan på 101 från första dagen så den var en bit från målet men med tanke på förhållandena får jag ändå vara ok nöjd. Lite för fint väder men å andra sidan kunde vi blivit inblåsta med. Veckans största fisk togs av en guide i den dagens sista kast och vägde in på 13,9kg vid en längd av 119 cm. Totalt 5-7 tio plus under våra dagar där. Sjuuuukt spännande ändå stor del av tiden när man vet vad som simmar där. Nya idéer med hem och nu ska jag göra livet hårt för gäddorna här hemma./Henrik



fredag 20 februari 2015

Glada dagar gav 10+

För en tid sedan begav jag och Henrik oss norrut för att fiska tillsammans med Suggan och hans kompis Fredrik. Två dagars ismete stod på agendan och en högintressant skärgårdsmar skulle utforskas.
Efter en lång bilfärd anländer vi till vårt boende på onsdagskvällen. Tiden går snabbt i trevligt sällskap och timmarna springer iväg med sedvanligt taktikprat där det mesta kretsar kring huruvida vi ska förhålla oss till att fiska grunt eller kring marens djupare område som mäter ner till 6 meter. Klockan har hunnit bli långt mer än den borde när vi rundar av kvällens pokertunering och vi inser att det är dags att krypa till kojs för att åtminstone få ett par timmars sömn innan det är uppstigning.


Planen sätts till verket under gryningen och efter en slitsam timme har vi våra spön ute. En mycket mödosam stöpis där vi hela tiden går igenom det övre lagret gör att varje steg känns påfrestande.
Vi hinner precis slå oss ner i vårt basläger och andas ut lite innan en huggperiod tar start och det ena hugget avlöser det andra. Dock är fiskarna i blygsamt format och känns inte som några havsfiskar utan dessa är mörkare i färgtäckningen vilket tyder på mer stationär fisk.
Vi fiskar vidare i området fram till lunchtid. Taktiken som bestämdes kvällen innan var att börja fiska grunt för att sedan göra en förflyttning mot det djupare partiet om det inte hände något intressant. Sagt och gjort, efter ett par välbehövliga burgare packade vi ihop utrustningen och gjorde förflyttningen.




Platsen som vi nu fiskar är en vasskant med två meters djup ända intill vassen och från vassen går det en djupkant som sluttar ner till 5-6 meter. Här kan vi effektivt täcka in olika djup för att försöka lokalisera var fisken står. Vi har ganska lite aktivitet under eftermiddagen, vilket känns hetare än att ha ett race på mindre fisk. Stundtals har vi dock fina stirr på våra betesfiskar. På ett av mina spön som jag fiskar en större mört strax under isen över 5 meters djup får jag ett fäll. Fisken stångar på och jag skymtar ett stort huvud i hålet. Fisken som vi mäter till 105 cm pressar vågen till inte så imponerade 6,9 kg men är mer än välkommen.


En stund senare signalerar ett av mina spö hugg som jag fiskar mitt på djupkanten. Dessvärre missar jag fisken vid mothugget men en bra känsla infinner sig. Gäddorna verkar ha vaknat till under den sena eftermiddagen och det dröjer inte lång tid innan ytterligare en av mina vippor fäller. Denna gången är det spöet jag fiskar längst in mot vassen som levererar hugg. Linan löper av spolen i rask takt när jag kommer fram till spöet så jag nitar direkt. Känner snabbt att det är en bättre fisk men det känns lite märkligt under fajten. Fisken har rusat in mot vassen och snart är det tvärstopp, den har kört fast! försöker lirka lite men inser snabbt att fisken är förlorad och när jag drar till får jag upp ett tomt tacklet. Alltid tråkigt att tappa större fiskar men det tillhör spelet. Bara att beta på med en ny betesfisk och jag väljer en mört i mindre storlek.
Tiden går och det börjar pratas om att bryta för dagen när samma spö åter indikerar hugg. Pulsen går i topp när samma scenario återspelar sig, linan fullkomligt sprutar ur rullen. Vid mothugget skriker jag rakt ut, uttrycket "det kändes som att kroka i ett lokomotiv" stämmer väl in och Suggan och Henke kommer springande för att assistera då de inser att det rör sig om en bra fisk. När jag börjar pumpa in fisken inser jag att den måste tagit en hel del lina i första rusningen.
Gäddan gör ett par kortare rusningar inne vid hålet innan jag lyckas få till ett stadigt grepp om henne. När jag ser det stora huvudet komma upp i hålet hinner jag tänka, hoppas bara hon har bättre kondition än förra fisken! Jag välter upp fisken på mattan och alla tre skriker ikapp! Lyckan att fånga en stor gädda mångdubblas verkligen när man delar fångsten tillsammans med sina fiskevänner.


Gäddan mäter 118 cm och väger in på 11 kg blankt. Så jävla gött!
Henke är inte bara grym på gädda, han kan laga mat också!

Kvällen blir inte sämre, god mat och lite gott i glasen. Precis som det ska vara, det blir inte bättre än så här!

Vi rundar av kvällen med bastubad och ytterligare en pokertunering innan det är dags att krama kudden för att vi ska vara hyggligt utvilade inför morgondagens fiske men också inför den dryga 50 mil långa bilresan tillbaka under kvällen.

Dagen därpå testar vi ett nytt ställe, en vik som ligger mer i anslutning till öppet hav. Känns riktigt hett när vi anländer på morgonen och isen är betydligt bättre här. Det är en fröjd att gå på isen utan att trampa igenom vart eller vartannat steg!
Dagen flyter på och vi har strålande väder, klarblå himmel och sol! Dock är gäddorna försiktiga och vi har ett gäng missade fäll där fisken spottat när vi kommer fram till spöet. 
Vid lunchtid gör Henke en rockad och flyttar in sina spön längst in i viken, funkar inte grunt så testa ännu grundare! Och visst ger det utdelning. Han fångar ett gäng fiskar under eftermiddagen med en topp kring fem kg, en vacker havsfisk som sätter punkt för ett par fantastiska dagar! 

Henke drillar 

/ Gustav

onsdag 18 februari 2015

Rügen, och jakten på en dröm

Den 24e februari åker jag, Henrik, iväg för fyra dagars gäddfiske i nordtyska, mytomspunna gäddeldoradot Rügen. En plats som för alltid etsats sig fast i historieböckerna och i många moderna gäddfiskares drömmar. Få platser erbjuder en mera reell chans att på spinn fånga en riktig grisgädda. Flera exemplar över den magiska och i princip ouppnåeliga 20-kilos drömgränsen har där landats såväl av yrkesfiskare som av sportfiskare. Första gången jag hörde talas om platsen var för över femton år sedan och allt sedan dess har jag närt en tanke om att åka dit. Fisket är inte som förr utan har blivit  svårare med det ökade fisketrycket. Dock kvarstår faktum att det fortfarande finns få platser som ger samma chans på en drömgädda på spinn. Det är definitivt inte fråga om något hämtfiske utan ett hårt slit från början till slut som kan ge utdelning till den trogne och ihärdige.

Vädret är nyckfullt men samtidigt är slutet av Februari den period som teoretiskt ska kunna erbjuda bäst chans på de allra största exemplaren. Av olika skäl har min resa inte blivit av förrän nu men kanske är det så att den har varit tvungen att mogna fram och att jag först nu är redo för uppgiften. Fisket där nere har utvecklats de sista åren och med det har svårighetsgraden eventuellt ökat. Men det är nu jag åker och det är med de rådande förutsättningarna jag måste tampas.

Jag har de sista veckorna försökt att mentalt förbereda mig inför matchen. Genom att tänka positivt och leva mig in i tänkta scenarion försöker jag optimera mina odds. Jag intalar mig att ett hugg kan räcka bara det är rätt hugg. Historiskt om jag tittar på mina gjorda fiskeresor kan jag också konstatera att det är just så det varit. Jag har fått kämpa in i kaklet, fått vända ut och in på mig själv för att hitta energi, krigat och slitit och så när allt känts uppgivet, ofta under de allra sista skälvande fiskeminutrarna har det blixtrat till och jag har räddat resan. Desto större har då glädjen blivit och jag har kunnat skrika ut min exstatiska glädje. Jag åker inte ner för att bända en massa gäddor utan det är gäddan med stort G som jag söker. Målet/önskan med resan är en bräckvattengädda över 10,drömmen mkt tyngre. Hur långt jag når återstår att se men redogörelse över resan kommer här på bloggen . Håll mig i tankarna 24-28e februari och hjälp till med energin för högsta möjliga utdelning:)

Blekingefiske slutet av januari

I slutet av januari begav jag och Gustav oss till Blekinge för att ge gäddorna i den undersköna miljön en match. Vädret var riktigt bra för en gång skull när jag är i Blekinge med lagom vind, plusgrader och ok färg i vattnet. Första dagen fiskade vi ett ställe som är mera känt för kvalitet, dvs storlek, än kvantitet gäddor. Ofta långt mellan huggen men alltid fem plus chans i varje hugg. Vi märkte snabbt att fisket var ovanligt trögt och fiskarna riktigt sega och loja. Såg inte mycket fisk och hade bara försiktiga pet i dragen.

Båtkaos
Gustav körde hårt med gummi typ Mcrubber medan jag som vanligt bytte friskt. Under 150ggr bytte jag inte bete...Första fisken knep ett spöket 35gr långt ut i ett kast men trots byten till fluga, små och stora beten och alla andra byten man kunde tänka sig så hungerstrejkade gäddorna. Totalt gav dagen bara tre små snipor och kontakt med ett par ca femmor. Störst framgång hade jag på Big Bandit shallow papegoj och 4 Play papegoj vilket gav några hetsreflexhugg på snabbt orytmiskt fiskade skrikbeten. De fåtal som fastnade satt i de yttersta mundelarna. Dagens fångst stod Gustav för som elegant fiskade upp en ny SG håv ur vattnet. Tack för den gåvan sa han:).

SG håv ja tack
Andra dagen gav vi oss iväg till ett område flera mil österut som är mera mängdplats men med chans på större med och minst en fem plus brukar vara standard. Denna dag var det också bra förhållanden men med lite kallare vind. Tobbe mötte upp så nu var vi stärkta i båten. När vi väl hittade fisken i en liten del av en stor mar/innevik så fick vi ca 30 gä totalt med standard topp runt fem. Gustav hade också en bra plog efter där vi bara skymtade huvudet och den såg bättre ut. Undertecknad fick 14 och var bäst med flest för dagen, Gustav elva men störst. Jerk dominerade jigg totalt denna dag. Intressant att det kan skilja så från olika dagar. Återigen hetsigt fiske med skrikbeten i det kalla vattnet. Mycket gädda tumlade runt inne i vassarna på värsta lekmanéer. Kanske övning för lek i januari måste ju vara rekordtidigt annars. Såg riktigt skumt ut iaf.
Dagens toppfisk kring fem

söndag 15 februari 2015

Bildkavalkad över sista tidens pass

Två småländska sjöar, en mindre och en större. 7-8/12. Ultrasegt fiske men provar man inget nytt kommer man kanske inte heller närmre sin drömfisk?








Mörrumsån 20-21/12
Då ån öppnats för fiske efter gädda under den tid öring och lax är fredad och det sista året kommit upp några fina fiskar så ville man ju såklart prova på. Alltid härligt, spännande och med förväntan som man provar fiske i ny miljö. Två dagars fiske där tre man gjorde vad vi kunde för att göra livet svårt för gäddorna. Tyvärr regnade större delen av dag två bort och kändes meningslös. Två fiskar mellan sex och sju och ett halvt kilo blev iaf facit.




 
 
Ismetepass i januari på småländsk liten göl. Gav några mindre fiskar på kanonfin is. Får provas igen.