Efter en lång bilfärd anländer vi till vårt boende på onsdagskvällen. Tiden går snabbt i trevligt sällskap och timmarna springer iväg med sedvanligt taktikprat där det mesta kretsar kring huruvida vi ska förhålla oss till att fiska grunt eller kring marens djupare område som mäter ner till 6 meter. Klockan har hunnit bli långt mer än den borde när vi rundar av kvällens pokertunering och vi inser att det är dags att krypa till kojs för att åtminstone få ett par timmars sömn innan det är uppstigning.
Planen sätts till verket under gryningen och efter en slitsam timme har vi våra spön ute. En mycket mödosam stöpis där vi hela tiden går igenom det övre lagret gör att varje steg känns påfrestande.
Vi hinner precis slå oss ner i vårt basläger och andas ut lite innan en huggperiod tar start och det ena hugget avlöser det andra. Dock är fiskarna i blygsamt format och känns inte som några havsfiskar utan dessa är mörkare i färgtäckningen vilket tyder på mer stationär fisk.
Vi fiskar vidare i området fram till lunchtid. Taktiken som bestämdes kvällen innan var att börja fiska grunt för att sedan göra en förflyttning mot det djupare partiet om det inte hände något intressant. Sagt och gjort, efter ett par välbehövliga burgare packade vi ihop utrustningen och gjorde förflyttningen.
Platsen som vi nu fiskar är en vasskant med två meters djup ända intill vassen och från vassen går det en djupkant som sluttar ner till 5-6 meter. Här kan vi effektivt täcka in olika djup för att försöka lokalisera var fisken står. Vi har ganska lite aktivitet under eftermiddagen, vilket känns hetare än att ha ett race på mindre fisk. Stundtals har vi dock fina stirr på våra betesfiskar. På ett av mina spön som jag fiskar en större mört strax under isen över 5 meters djup får jag ett fäll. Fisken stångar på och jag skymtar ett stort huvud i hålet. Fisken som vi mäter till 105 cm pressar vågen till inte så imponerade 6,9 kg men är mer än välkommen.
Tiden går och det börjar pratas om att bryta för dagen när samma spö åter indikerar hugg. Pulsen går i topp när samma scenario återspelar sig, linan fullkomligt sprutar ur rullen. Vid mothugget skriker jag rakt ut, uttrycket "det kändes som att kroka i ett lokomotiv" stämmer väl in och Suggan och Henke kommer springande för att assistera då de inser att det rör sig om en bra fisk. När jag börjar pumpa in fisken inser jag att den måste tagit en hel del lina i första rusningen.
Gäddan gör ett par kortare rusningar inne vid hålet innan jag lyckas få till ett stadigt grepp om henne. När jag ser det stora huvudet komma upp i hålet hinner jag tänka, hoppas bara hon har bättre kondition än förra fisken! Jag välter upp fisken på mattan och alla tre skriker ikapp! Lyckan att fånga en stor gädda mångdubblas verkligen när man delar fångsten tillsammans med sina fiskevänner.
Gäddan mäter 118 cm och väger in på 11 kg blankt. Så jävla gött! |
Henke är inte bara grym på gädda, han kan laga mat också! |
Vi rundar av kvällen med bastubad och ytterligare en pokertunering innan det är dags att krama kudden för att vi ska vara hyggligt utvilade inför morgondagens fiske men också inför den dryga 50 mil långa bilresan tillbaka under kvällen.
Dagen därpå testar vi ett nytt ställe, en vik som ligger mer i anslutning till öppet hav. Känns riktigt hett när vi anländer på morgonen och isen är betydligt bättre här. Det är en fröjd att gå på isen utan att trampa igenom vart eller vartannat steg!
Dagen flyter på och vi har strålande väder, klarblå himmel och sol! Dock är gäddorna försiktiga och vi har ett gäng missade fäll där fisken spottat när vi kommer fram till spöet.
Vid lunchtid gör Henke en rockad och flyttar in sina spön längst in i viken, funkar inte grunt så testa ännu grundare! Och visst ger det utdelning. Han fångar ett gäng fiskar under eftermiddagen med en topp kring fem kg, en vacker havsfisk som sätter punkt för ett par fantastiska dagar!
Henke drillar |
/ Gustav
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar