Sidor

söndag 23 mars 2014

Sick, sack, sick, sack, sick, sack- BAM!!! eller en dröm som äntligen blir sann.

Jag och Matte har med kort varsel fått ihop ett fiske och på menyn står skärgårdsfiske i Blekinge. Bättre guide i dessa vatten är svår att finna. Trots sin unga ålder är Mattias mycket rutinerad och kan Blekinge som sin egen ficka.
 
Jag drömmer såklart om den omöjliga fisk jag jagat så länge. Hundratals land- och sjömil avverkade, hundratals turer i ur och skur och solsken och allt däremellan, på många olika platser, med många olika metoder men aldrig har en bättre skärgårds-gädda hittat mina beten. Visst har jag sett stora fiskar men jag har aldrig fått någon riktigt reell chans på dem. Trots tiotusentals kast har jag aldrig lyckats träffa rätt. Det är som en förbannelse. 7kg och några hg till har jag fångat ett gäng men det är ju inte målet. Jag fiskade Blekinge under de gyllene åren men aldrig kom jag rätt. Men jag har intalat mig att när hon väl kommer blir det ett stort lyft och det har alltid känts som att en särskild gädda väntat på mig. Mitt fiskeliv inleddes i skärgården och jag har alltid haft en speciell känsla för den vackra miljön. Även om Blekinge blivit väldigt svårt har jag haft känslan att det är där det ska hända.
 
Några nya heta beten från skicklige Gäddgapet som skulle provas under dagen.
 
Fisket inledds i nästan stiltje trots utlovad 7-13 m/s västlig vind. Som vanligt när jag är i Blekinge alltså…Vi ser några bättre fiskar som parkerat sig grunt inför leken men de är helt paralyserade och ointresserade. Kniper ett par snipor men fisket är svårt. Vi provar ett nytt ställe vid en kant där det ligger på lite gammal sjö och rör runt i vattnet. Matte gör ett kast in mot land och omgående hugger det hårt och tungt och han ropar på håven. Snart ligger en riktigt fin fisk i håven och dagen är räddad..En vackert tecknad gädda på en meter som vägs till 8,5kg.

1m och 8,5 kilo gädda

Under dagen blir jag kraftigt utfiskad av Matte. Han drar väsentligt fler fiskar på sina egengjutna jiggar som han kan fiska in riktigt långsamt strax under ytan. Jag provar som vanligt runt bland en mängd beten men lyckas bara när jag hjälpligt försöker imitera Mattes beten med mina egna dåligt preparerade jiggar. Blir en liten huggrusch mitt på dagen och Matte kniper två fina sexor och en fyra och jag några snipor. Framåt kvällen har Matte tagit 13-14 gäddor och jag tre. Riktigt bra fiske med tanke på förutsättningarna men jag är inte nöjd. Ska jag som vanligt få köra hem de långa milen utan en bättre fisk?

Klockan har blivit 18.15 och skymningen är tydlig. Vi har inte många mer minuter på oss att fiska. På tafsen hänger jag nu en gammal trotjänare, Big Bandit Shallow Janne H. En färg som jag från början inte riktigt gillade men som sedan länge är min absoluta favorit. Färgen är mörk men syns ändå väldigt bra i vattnet under dunkla ljus-förhållanden. Glider in mot en kant och gör ett långt kast. Smack och en smällfet 3,5 kilos landas. -Gutt, de går fortfarande att ta! Gör ett 10meters kast in längs kanten och jerkar in betet mot båten. När betet är vid kanten ser jag plogen men det är för sent och går för snabbt så jag lyfter betet precis när en större fisk attackerar. Gäddan efterlämnar ett stort svall och svordomarna haglar. Fan, det var en fisk som hade räddat min dag- lätt 7kg plus. Gör några snabba kast till men gäddan är skrämd och tar inte. Snabb överläggning om vi ska fiska vidare längs kanten men Matte vill prova en vik en liten bit bort och jag låter mig övertalas.


Min gamla uttjänta favorit med stora sprickor och tappat öga och dess ersättare som visst fått ihop lite "mojo".
Kommer in i viken och börjar bomba med våra beten men det är stendött. Ser hett ut men det händer inget alls. Snart har vi fiskat av viken och ligger bara 10-15 meter från land och kastar in mot kanten. Minnet av den förra gäddan stör mig och jag tänker att det var sista chansen. Gör ett kort kast och rycker in betet. Precis vid båtkanten när jag står i mina tunga tankar och lyfter upp betet för ett nytt kast så kommer helt oväntat attacken. Från ingenstans reser sig vattenytan och en stor gädda hoppar upp efter jerken som jag sliter bort i rena förskräckelsen. Hon bryter vattenytan med 2/3 av sin kropp och efterlämnar bara ett stort plask. Satan skriker vi och kollar på varandra, ”det där var en nia”.
 
Fan, detta finns ju inte att missa en stor till. Som i trans gör jag ett identiskt kast och jerkar in Banditen långsamt i ytan över det ca meterdjupa vattnet. Åter når betet kanten och jag väntar en sekund extra med att lyfta betet men inget händer förrän betet bryter vattenytan. Då blir det en jättevirvel i vattnet! Detta händer ju inte- hon var där igen utan att ta. Gör ett tredje identiskt kast och jerkar extremt långsamt, sick, sack,sick, sack,sick,sack….Betet rör sig precis i ytan och åter har jag betet en meter från båten och gör ett sista jerk och väntar 4-5 sek. Helt oväntat men samtidigt känns det rätt, så händer det fullständigt osannolika ännu en gång. Gäddan går upp med full kraft och vidöppet gap, hon vänder i attacken och jag behöver inte göra annat än att smeka in mothugget.
 
Fighten mot hård broms och max två meter lina under spötoppen blir precis så brutal och dramatisk man kan tänka sig. Adrenalinet rusar hos oss båda och vi skrikar upphetsat att henne får vi inte missa, det är lätt en tia! Huvudskakningar i ytan kan göra en knäsvag men detta är i hästväg. Här har jag min så länge sökta skärgårdstia och hon slåss som ett djur i ytan och rusar korta tunga rusningar. Snacka om hög puls och nerver utanpå kroppen. Vill bara ha henne i håven men vi måste få ett bra läge för håvning. Plötsligt får vi chansen och håven kan sluta sig om den fantastiska krigaren. -Yeeeeeeesss vrålar vi båda och är helt chockade av upplevelsen. Detta ska inte kunna hända. Man får ytterst sällan fler än max en chans på en storgädda under en dag, ofta följer de bara eller nafsar en gång och sen är chansen borta och det kan gå dagar till nästa chans.

116 centimeter Blekingedam på mattan.

Gäddan är pigg och vansinnig i håven. Vi ser att hon är lång men inte extremfet. Kanske har hon redan hunnit tumla runt i vassen med kärlekskranka hannar. På mattan mäts hon till 116cm och drar vågen till 11,6kg. Verkligen ingen vardagsgädda i Blekinge längre och jag är fantastiskt lycklig.

Min bandit måste verkligen ha utlöst tidernas killerinstinct och väckt damens innersta vrede. Den sjukt brutala och bestämda attacken sitter för evigt klistrad i mitt minne. Vilket fantastiskt efterlängtat hugg och så sjukt värt att ha väntat på denna otroliga fisk. Nu är säsongen igång på allvar.

En arg dröm på 11,6kg tagen i ytan 1 meter under spötoppen. Coolare blir det inte!

5 kommentarer:

  1. Marcus "Grävlingen" Dahlberg25 mars 2014 kl. 01:41

    Hej!

    Stort grattis! En fantastisk fisk på ett fantastiskt bete, hörde för något år sedan att de skulle sluta med det och köpte därför 6st! :) Helt klart mitt absoluta favoritbete i Blekinge!

    Återigen, stort grattis!

    //Marcus

    SvaraRadera
  2. Det förstår jag:). Bland annat dina gäddor som fick upp min tro på det betet! Typiskt att de ska upphöra med de bästa färgerna. Jag hittade min ersättare på fiskesnack.

    SvaraRadera
  3. Stämmer det att det var gädda nr 40 över 10kg!? Helt sjukt isf...!!!
    // Matthis

    SvaraRadera
  4. Haha. Ja, fast nu kanske inte den siffran stämmer längre;)

    SvaraRadera