Nu under hösten samlas betesfisken ofta i väldiga stim pelagiskt på stora öppna ytor i våra sjöar. Hitta betesfisken och gäddan är inte långt borta är en stående regel inom gäddfisket och för att göra detta är ekolodet ett ovärdeligt hjälpmedel.
Fiskade under dagen en sjö som jag fiskat en hel del i och tycker därför att jag känner till den ganska väl. Har främst isfiskat här och därigenom fått en bra uppfattning över djupen och grunden. Dock var det första gången idag som jag använde ekolod i sjön och det visade sig att jag skulle lära mig en hel del av detta.
Jag anlände vid sjön runt halv nio och på dagens schema stod flötestrolling. Dock var det ingen glädjande syn då jag blickade ner i beteshinken, storleken på mörtarna gick mer åt abborrfiske än gäddfiske. Dock var fiskesuget för stort för att låta dagen passera utan fiske. Då det också går en del fin abborre i sjön valde jag att använda lite nedskalade ändtackel, dels för att det lämpade sig bättre för storleken på betena men också för att ha chans på en fin bonusborre. Självklart var spinngrejorna också med i båten.
Ganska snart stod det klart att den kraftiga nordostanvinden gjorde det allt för svårt att presentera mina små betesfiskar på ett bra sätt. Då jag lokaliserat ett par stora "bollar" med betesfisk i området under den lilla trollingrepan valde jag att ankra upp i samma område och fiska mer statiskt. Runt en liten grundtopp fanns mängder med betesfisk och här lade jag ut två meten.
Och som vi nu vet så är inte gäddan långt borta när man väl hittat betesfisken..
Och mycket riktigt så är gäddorna på plats. Inom loppet av en halvtimme har jag fyra hugg varav två behagar att följa med in till båten. En trea blev toppen på den lilla huggperioden och det kändes kul att mina minimörtar alstrade hugg. Ett stort bete är inte alltid att föredra utan många gånger handlar det om att anpassa sitt fiske efter rådande omständigheter för att lyckas med sitt fiske. I det här fallet visade det sig att de stora bollarna på lodet bestod av riktigt små mörtar, vilket avslöjades i ett kast med kastnätet, och därför var mina betesfiskar kanske inte så dumma trots allt? Ibland kan rovfisk präglas på en viss typ av beten/betesstorlek och därför gäller det att inte låsa sitt fiske för mycket till vissa beten eller tekniken utan hellre försöka hitta den metod eller det bete som fiskar bäst för stunden. Låter logiskt, men allt för ofta låser man sitt fiske till ett bete eller betestyp.
Efter huggperioden dör fisket ut så jag försöker hitta andra områden som också håller stora mängder betesfisk. Efter att jag sökt av stora delar av sjön utan att hitta några större koncentrationer kör jag över ett för mig okänt grund. Ett ställe som jag dömt ut sedan tidigare visar sig vara intressant och på kanten till grundet ser jag fina stim med betesfisk.
Det tar inte många minuter innan flötet sticker men jag lyckas inte kroka fisken. Strax efter får jag en ny chans men åter igen klyver jag luft i mothugget.. Tankarna går till abborrhugg så jag börjar jigga med en mindre jigg. En mindre gädda följer efter betet ända upp till båten men hugger inte. Byter till en större modell på jiggen och nöter vidare vid det nyfunna grundet. Efter ett tag smäller det till bra på jiggen i "droppet" och det stångar på ganska bra. En stark och kämparglad gädda på uppskattningsvis dryga fyra kg och jag får lite go känsla för betet och platsen. Några kast senare klipper en fet tvåkilos jiggen innan det efter ytterligare ett par kast suger till riktigt gött. Fisken hänger med tungt och vill inte visa sig i första taget. Lite puls hinner jag allt få innan jag landar en fin fisk kring fem kg. Höstgäddorna är verkligen härliga med sina brutala hugg och sköna fajter!
När sedan fisket dör ut efter ytterligare någon mindre fisk söker jag vidare i hopp om att hitta ett sista ställe innan mörkret lägger sig över sjön. Hittar ett fint område med betesfisk och gör ett sista försök här. I det sista ljuset får jag ett hugg på metet och när mothugget görs är det tungt! Fisken följer med halvvägs in och den känns bra. Tyvärr lossnar den och jag inser att det var dagens sista chans. Tråkigt att tappa en tung fisk men jag kan summera en givande dag och det är med ett sug att komma tillbaka till sjön inom snar framtid som jag styr båten hemåt.
Gustav
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar