Sammanfattning av 3 intensiva spinn-/jerkpass

Jakten efter de gröna skärgårdskrokodilerna har varit i fokus 3 pass sedan hemkomst. Två dagar med Gustav och en dag med Gustav och Tobbe. Vi har denna höst valt att prova lite nya områden och försökt att inte låsa oss i gamla mönster.

Första turen var med min lilla biltaksbåt och vi provade ett område som jag länge funderat på och drömt om. Ett ganska grunt skärgårdsavsnitt men med närhet till djupt vatten och relativt ofiskat vad vi vet. Båten sjösattes planenligt i mulet och lite disigt väder som ingav hopp om duster med pigga gäddor. Omgående är vi i kontakt med fisk men dessvärre bara små gäddor. Fiskar oss igenom flera heta kanter och vikar men bara små fiskar behaga visa intresse. Området känns dock oerhört rätt och framåt vårkanten kommer det definitivt bli fler besök. Dagens höjdpunkt börjar med en besvikelse då vi hittar ett 200-300 meter långt nät bara uppmärkt med halvt vattenfyllda petflaskor och inne på grunt vatten. Ett solklart fall av tjuvfiske och grovt svineri att misshålla och profitera så på naturens resurser. Egentligen vill vi helst slita upp skiten och skära sönder det men vi besinnar oss och beslutar oss för att prova den legala vägen och ringa Kustbevakningen. Sagt och gjort, det gör vi och till vår stora glädje tas vår rapport tacksamt emot och de lovar sända ut en båt. Senare på dagen kommer vi tillbaka och ser fortfarande en petflaska guppa kvar och blir först uppgivna men sen byts känslan till glädje för i änden hänger en repstump med tyngd och ett inplastat meddelande att tjuvfiskaren kan kontakta Kustbevakningen vid eventuella frågor! Stort tack för det rådiga och goda ingripandet. Följ gärna vår exempel och hjälp oss hålla kusten ren från sån skit!

Dagen slutar med ett tjugotal gäddor men inget intressant ur storlekssynpunkt. Platserna kommer dock få flera återbesök framöver so beaware pikes;)!

Andra passet fiskar vi med Tobbe i riktigt inbjudande väder och åter i ett område där vi inte fiskat så mycket tidigare. Fisket är bra igen antalsmässigt men medelvikten är låg. De flesta gäddor väger bara upp till 1,5 kg. Glädjande nog fångar vi dock två 90-95 centimeters fiskar som inger hopp om kontakt med suggor. Den ena fisken överlistar jag på riktigt grunt vatten och det blir ett visuellt mothugg nära båten. Fisken ser konstigt fet och oproportionelig ut i vattnet och förklaringen fås när den landas. Den har precis svalt en kilos gädda där bara stjärten sticker upp ur svalget men ändå jagar den ikapp min Bandit och ska ha den. Otroligt vad glupska de ibland kan vara och samtidigt så grymt svårlurade många ggr.

 

 

Efterföljande dag fiskar vi igen och åter landar vi ca 20 gäddor med några toppar kring 90cm. jag får dessutom 2 granna borrar upp till 1560 som bonus.Precis som dagen innan fångar vi gäddor med andra gäddor i svalget. Verkar nästan som de större gäddorna följt efter de små in på grunt vatten för att kalasa på dem! Intressant iaktagelse och som åter visar att vi inte kan använda för stora beten. Detta är också dagen då vi är som närmast hittills att landa vår efterlängtade skärgårdsugga från Kalmarkusten. Plötsligt har Gustav en enorm virvel efter sitt bete på grunt vatten och när betet närmar sig båten skriker han upphetsat- "Vilken jävla stock, det måste vara en 10-plus!!" Jag får bara en glimt av henne men det är tveklöst en gädda av stockformat som följt efter Gustavs jerkbait ända in till båten. Svårt uppskatta fiskar i vatten men den var säkert 110 cm och rejält stöddig över ryggen. En riktigt drömfisk men trots idogt kastande och att vi senare återvänder till platsen så ser vi inte skymten av henne igen. Att det ska vara så förbannat svårt att ta dem!! En presentation eller ett utfall är nästan alltid den enda chans man ges med gäddor av sådan kaliber. Sluga, listiga, fullblodsjägare som blivit stora av en anledning och ett klokt kostval. Fascinerande men frustrerande.  I ett av dagens sista kast bara ca 75 meter från platsen där vi såg henne får jag ett rikigt kanonhugg längst ut i kastet bara någon meter från land och av spöböjen att döma och den piskande stjärten är den en rejäl fisk som klippt betet men krokfästet lossnar och besvikelsen är stor. Kanske var det inte "hon" men jag har svårt att somna på kvällen.

Imorgon blir det nya tag och nu vet vi ju var hon bor och hon har fått vila en dryg vecka!!

/Henkan